DEN 14 MARS 1808
"Korsetten är människosläktets stormördare" - lär Napoleon ha sagt.
Hu, så kallt det är. Raskt drar jag på mig yllestrumporna och linnet, sen snabbt på med näverskorna och mössan.
– Stå stilla!
Lina kommenderar medan hon drar i korsettens snören. Jag tiger. Jag vet att hon fryser, att hon vill bli klar så jag kan hjälpa henne.
Även om jag burit korsett sedan jag blev tolv år, känner jag hur ryggen blir rak och andhämtningen svårare. Jag kastar min fina, blommiga sjal över axlarna och fäster den under korsetten. Matmor ska få finfrämmande i dag, och vill visa att hon minsann kan hålla huspigan med kläder.
Snabbt knyter jag fickorna kring midjan och drar på mig underkjolen och kjolen. Men när jag ska snöra yllevästen går läderremmen av! Lina hittar snabbt ett snöre och kommer till min hjälp.
Såja. På med förklädet och bältet, påsen som jag bär saxen och annat viktigt i, och sist halvvantarna och sjalen. Men så kommer jag ihåg finfrämmandet och tar i stället på mig jackan jag i går fick av matmor. Tänk, att jag ska bära en svart jacka! Svart tyg som är så dyrt!
Efter morgonsysslorna i köket är det dags att hjälpa matmor. Ibland önskar jag att jag blev gift med en lika fin karl som hennes skräddare, men när jag snör på matmors helkorsett med axelband som gör att hon inte kan lyfta armarna högre än bysten, tvekar jag.
Min innersta önskan är en annan: att få vara skräddare. Men det går inte för sig. När matmor kom på mig med att röra tygerna, läxade hon upp mig rejält. Hon berättade att skräddarskrået ertappat kvinnor, som gjort sig skyldiga till brottet att sy mot betalning! Jag ryser när jag tänker på böterna, och på skammen.
Raskt fäster jag höftrullen som ger matmors höfter en bredd som Gud inte velat ge henne. Försiktigt pryder jag matmor med den fina silkessjalen, knyter den röda underkjolen och hjälper henne med den nya, grå dräkten.
Med förklädet, linnejackan och börsen med hushållets nycklar på är matmor redo för en ny dag.
Pigan Anna
Klicka här för att se när Anna och Lina drar åt korsetten!
Stort TACK riktas till Helena Sandström-Snickars på Österbottens museum och Johanna Talso en kunnig Napuemamsell, för att ni delade med er av era kunskaper.
Bloggens uppstart och utveckling ingår i projektet Kulturarspaketering KAP i Oravais