Brännvinsflaskorna klirrar i min korg

DEN 4 JULI 1808

Brännvinsflaskorna klirrar i min korg, när jag bär dem till min lilla fältkrog. Soldaterna sitter redan vid borden, de ser både trötta och törstiga ut.

”Finns det inte brännvin? Här är en törstig trupp! Lotta Svärd plockar fram flaskorna nu bara!”

Jag svarar: ”Snart mina herrar, jag måste bara diska lite glas först!”

Det långa kriget har gjort att de svenska trupperna är allt törstigare. Som marketentenska är jag en av de få kvinnor som följer med truppen och ser till att det finns brännvin och tobak att sälja åt trupperna. Det har vi Kungens lov på. Mitt lilla tält är bräckligt och tunt, men bra varor har jag att bjuda på! Och affärerna går bra. Fast om kriget hör man ju ett och annat… När soldater och herrar fått lite innanför västen är det vissa som blir lite lösmynta av sig.  Men har man har ju varit med så länge, så man vet att inte ens andas något åt utomstående vad soldater och herrar säger i min krog. För nu måste ju den svenska armén kunna stå emot den ryska?

”Finns det inget brännvin? Fyll våra glas!”

De unga soldaterna börjar bli lite väl ivriga. De sitter och hamrar på bordet, som om det skulle skynda på min diskning. Här gäller det att få glasen rena nu, så de lugnar ner sig lite. De är väl nervösa de också, unga som de är. Jag samlar ihop glasen och lyfter upp brännvinsflaskan ur korgen. Flaskan klirrar lovande och soldaterna lugnar ner sig och vänder blickarna mot mig.

”Här mina herrar kommer brännvin!”

Lotta Svärds lilla fältkrog är igen redo att servera de törstiga soldaterna.

Brännvinsflaskorna klirrar i min korg, när jag bär dem till min lilla fältkrog. Soldaterna sitter redan vid borden, de ser både trötta och törstiga ut.

”Finns det inte brännvin? Här är en törstig trupp! Lotta Svärd plockar fram flaskorna nu bara!”

Jag svarar: ”Snart mina herrar, jag måste bara diska lite glas först!”

Det långa kriget har gjort att de svenska trupperna är allt törstigare. Som marketentenska är jag en av de få kvinnor som följer med truppen och ser till att det finns brännvin och tobak att sälja åt trupperna. Det har vi Kungens lov på. Mitt lilla tält är bräckligt och tunt, men bra varor har jag att bjuda på! Och affärerna går bra. Fast om kriget hör man ju ett och annat… När soldater och herrar fått lite innanför västen är det vissa som blir lite lösmynta av sig.  Men har man har ju varit med så länge, så man vet att inte ens andas något åt utomstående vad soldater och herrar säger i min krog. För nu måste ju den svenska armén kunna stå emot den ryska?

”Finns det inget brännvin? Fyll våra glas!”

De unga soldaterna börjar bli lite väl ivriga. De sitter och hamrar på bordet, som om det skulle skynda på min diskning. Här gäller det att få glasen rena nu, så de lugnar ner sig lite. De är väl nervösa de också, unga som de är. Jag samlar ihop glasen och lyfter upp brännvinsflaskan ur korgen. Flaskan klirrar lovande och soldaterna lugnar ner sig och vänder blickarna mot mig.

”Här mina herrar kommer brännvin!”

Lotta Svärds lilla fältkrog är igen redo att servera de törstiga soldaterna.

Klicka här för att se vad en Lotta serverar; https://www.youtube.com/watch?v=6f4VGRECcSg  

Bloggens uppstart och utveckling ingår i projektet Kulturarspaketering KAP i Oravais