Bakgrund

Inklämd mellan Polen och Litauen ligger, sedan 1946, den ryska enklaven Kaliningrad vid Östersjöns kust. Det gamla, historiska namnet var Königsberg, som  alltsedan Medeltiden var en betydande handelsplats och som senare blev centralorten i Ostpreussen. Här på en flotte i floden Njemen vid staden Tilsit möttes två kejsare, Napoleon och  Alexander den 7 juli 1807 för att göra upp Europas framtid.

Sommaren 1807 stod Napoleon på höjden av sin makt. Österrike och Preussen var fullständigt besegrade. Ryssland var illa ute och tvingades att söka en uppgörelse innan Napoleons härar skulle översvämma landet. Men Storbritannien var ännu obesegrat. Britterna hade krossat det franska sjöväldet vid Trafalgar 1805 och behärskade haven. En fransk landstigning på de brittiska öarna var därför omöjlig. För att komma åt britterna tvingade Napoleon  Europas länder att stänga sina hamnar för  brittiska varor. Denna handelsblockad mot alla engelska varor skulle, enligt Napoleons plan, slutligen bryta britternas motstånd. Utanför blockaden stod dock Sverige, som var lierat med England. Enligt den överenskommelsen i Tilsit som nu kom till stånd mellan Alexander I och Napoleon, skulle Ryssland tvinga Sverige att ansluta sig till blockaden mot England – om inte, skulle Sverige betraktas som fiende och riskera krig mot Ryssland.

I Sverige var kung Gustav IV Adolf en svuren motståndare till Napoleon – Han såg rentav Napoleon som Uppenbarelsebokens vilddjur. Han fann det omöjligt att ansluta sig till Naopleons  kontinentalblockad, utan värnade i stället om Sveriges utrikeshandel.

Det går inte att veta exakt vad de båda kejsarna sade eller avhandlade angående Sveriges östra rikshalva Finland under samtalen i Tilsit. Något ryskt beslut att annektera Finland förefaller dock inte troligt, men för det svensk-finska riket var mötet i Tilsit en ödesstund.

Text Torsten Onnela